tisdag 24 november 2009

Du äger!

Läste häromdagen Mia Törnbloms ”Du äger”. Den handlade om självkänsla och hur vi kan jobba med att stärka självkänslan. Vilken fantastisk bok! Den borde alla läsa. Alla. Oavsett om man anser sig ha god självkänsla eller inte.

Det är inte så lätt att sätta fingret på vad självkänsla är. Självkänsla handlar om hur du ser på dig själv. Är du en värdefull och bra typ? Duger du även om du inte är perfekt och även om det skiter sig ibland? Känner du att du kan påverka ditt liv, eller tycker du att det är andra som har kontrollen och du bara måste hänga med? Kan du misslyckas eller skyller du på andra när du misslyckas i arbetet eller i privatlivet? Kan du förlåta dig själv för dina misslyckanden?

Din självkänsla påverkar också hur du beter dig gentemot andra människor. Den påverkar naturligtvis hur du beter dig mot dig själv också, men det drabbar ju enbart dig själv. En person med dålig självkänsla är jobbig att umgås med. Det skriver Mia Törnblom och hon vet vad hon talar om. Hon hörde till de jobbiga tidigare. Tills hon fick självinsikt och kunde börja jobba med sin självkänsla.

En människa med dålig självkänsla behöver ideligen bekräftelse av andra människor. Hon suger i sig av de andras beundran och vill ha mer och mer. Allting kretsar kring henne. På bekostnad av andra. Men det inser hon inte förrän hon nått självinsikt.

Och DET är svårt. Att bli medveten om hur man själv är som människa. Att bli medveten om sina tankar, sina värderingar, sina drömmar, sina mål och hur de påverkar ens beteende. Det är så mycket lättare att se andras fel och brister. Att se sig själv i spegeln, DET är det svåra. För det gör ont. Riktigt ont ibland.

Vet du varför du tycker att chefen är en skitstövel? Vet du varför du ogillar din granne? Vet du varför du känner att du vill hämnas på någon som gjort dig illa? Har du tänkt på det nån gång? På riktigt?

Tänk på chefen. Är han i dina ögon en looser? Kunde du göra hans jobb bättre än han gör? Vad beror det på att tänker du så här? Är fullt medveten om att det är svårt att vara chef. Supersvårt. Det finns bra chefer och det finns dåliga chefer. Och allt däremellan. Men det är inte det det handlar om. Utan hur DU tänker om din chef.

Tänk på grannen. Är han i dina ögon en uppblåst skrytmåns som haft turen att få ett bra jobb med hög lön, men egentligen inte förtjänar det? Hur kommer det sig att du tänker du så här? Kan det vara för att du gärna själv skulle ha hans jobb? Och om det inte är det, hur kommer det sig då att du tycker att han inte förtjänar sitt jobb? För egentligen, vad har du med det att göra? Hans framgång hotar väl inte din existens? Igen handlar det om dina tankar. Hur du tänker.

Tänk på den du vill hämnas på. Sen tittar du dig själv i spegeln och frågar dig själv vad du har för rätt att tänka sådana tankar. Hämnd hör inte till civiliserade människor. Inte till goda människor iallafall.

Har man god självkänsla har man inte den här sortens tankar. Man tycker inte att chefen är en looser eller att grannen är en uppblåst skrytmåns. Sådant tänker man om man jämför sig med någon annan. Och jämför sig med andra gör man när man känner att man inte duger som den man är. När man har dålig självkänsla.

Sen är det bara att vänta på att självinsikten kommer. För utan den kan man inte få en god självkänsla, tror jag.

12 kommentarer:

  1. Så var det den där spegelbilden igen. Alltid:) möter man sig själv när man jobbar med sig själv.
    kramar

    SvaraRadera
  2. Jepp, men tror inte du också att det handlar om mod? Man måste våga titta på riktigt.
    Vill bestämt påstå att det finns sådana som påstår att de jobbar med sig själva, men när det kommer till kritan ser de bara att problemet ligger hos någon annan.

    Så en fråga ännu. Kan en människa med dålig självkänsla själv inse att hon har dålig självkänsla?

    Kramar!

    SvaraRadera
  3. Visst handlar det om mod, mycket mod. Det kanske är just därför som man bara kan ta det i etapper, en ren självbevarelsedrift,för inte blir man helt lycklig alla gånger över det man möter inom sig själv. Man måste dra andan litet också, lära sig att skratta åt sig själv och inte ta sig själv på alltför stort allvar. Förlåta sig själv osv.,innan man går vidare till nästa insikt om sig själv. Den där klacksparken sitter nog bra ibland.
    Och bra är det att ha en vän som är vän med allt vad det innebär. Någon som klarar av att säga sanningar utan att såra (hur i herrans namn nu det kan gå till:D).Men till det krävs också en hel del insikt om och hos vännen.
    Jag tror att någon med dålig självkänsla innerst inne kan inse sin begränsning, men där kommer åter livsetapperna in, litet i taget...små trappsteg..herreminje, det är ju jobbigt att möta sig själv.
    Och sen, det där med att titta på riktigt, hur vet man att man gör det egentligen, kanske man färgar även då, antingen åt det ena eller det andra hållet.Vi är duktiga på att förvilla oss själva.
    Visst är vi spännande vi människor!

    Kramar!

    SvaraRadera
  4. Du har så rätt så! Små små steg i rätt riktning, det är DET det handlar om!

    Håller fullständigt med, visst är vi spännande vi människor!

    Kram igen :)

    SvaraRadera
  5. Intressant att följa med era reflektioner. Vi människor är så olika. En del suger åt sig och speglar öppet vad man läst och diskuterat. Omformas, utvecklas, går vidare. Andra tycker sånt är strunt och avfärdar. Och de flesta är väl bara.
    Jo, det ligger visst i tiden att jobba med sig själv, förverkliga och bekräfta sig själv. Risken är att man fastnar där, inte förmår att bekräfta och älska andra.

    Har läst att självrespekt är viktigare än självkänsla - att respektera sitt eget värde, vara sådan människa man vill vara, i sina val, attityder, handlingar.

    "Människan måste bli medveten om sina svagheter för att kunna uppnå lycka och harmoni."
    Filosofen Epikletos

    Fortsätt att reflektera och ha det bra i advent både på landbacken och vid havet!

    SvaraRadera
  6. Anonym, tack för kommentaren. Håller med, man ska respektera sig själv, det är viktigt. I det innefattas också att man kritiskt granskar goda råd man får från andra eller sånt man läser. Det som någon annan tänkt eller skrivit passar inte nödvändigtvis i ens eget liv.

    Vi har alla våra egna sanningar, våra egna liv, våra egna mål. Det jag personligen har svårt med är att människor skyller sina misslyckanden på andra. Förstår att man kan göra så, men tycker inte att det är så jag själv skulle vilja leva mitt liv. För kan jag inte ta ansvar, så kan jag ju inte heller påverka.

    Önskar dig en skön advent med många ljus!

    SvaraRadera
  7. Egentligen är det väl Sis, som borde svara på Anonyms kommentar,eftersom det är hennes blogg, men jag upplever att du vänder dig till oss båda så jag skall ge min personliga reflektion. Det är intressant det du skriver; faktiskt så har jag tänkt en del på detta själv; hur lätt det kan upplevas för andra att det handlar om att visa pekfinger, när man funderar hit och dit om självkänsla, om utveckling osv..För min del handlar diskussionerna inte om att sätta mig över någon annan människa, det handlar blott och bart om reflektioner. Sanningarna är som alltid relativa. Däremot tror jag inte att man "fastnar"; jag tror att man är där man behöver vara så länge tills man är mogen att gå vidare; jag tror inte heller att man tappar förmågan att bekräfta och älska andra; tvärtom, när man känner sig själv så har man lättare att älska andra. Det är jag övertygad om. Så var du får de reflektionerna ifrån är främmande för min del. Vad som är viktigare än någonting annat kan jag inte uttala mig om; det är säkert väldigt individuellt, tror du inte det? Vi är ju olika, tack och lov. Och där kommer trappstegen in; vi klättrar och faller och klättrar igen. Att diskutera livets olika skeden är också en del av hur man är som människa. Tror du inte det? Till syvende och sist vill ju alla utvecklas och till det behövs reflektioner. Det är riktigt trevligt att du vill vara med i reflekterandet:)Flere tankar och åsikter levandegör diskussionerna.
    skön advent
    mvh Karin

    SvaraRadera
  8. Vill bara förtydliga, ännu en gång: Avsikten är aldrig att visa pekfinger eller fördöma någon med mina blogginlägg. Inläggen är bara mina egna reflektioner över sånt jag tänkt, sett och upplevt. Varken mer eller mindre.

    Uppskattar varenda saklig kommentar jag får för sånt för diskussionen vidare. Och man får ännu mer att reflektera över.

    Så kommentera gärna i fortsättningen också!

    SvaraRadera
  9. Har själv läst mycket av Mia Törnblom. Hon har en förmåga att klä det självklara i ord. Liksom du!

    Ha en Glad Lilla Jul!

    SvaraRadera
  10. Tack Lisabet :) Glad lilla jul till dig också!

    Kramar

    SvaraRadera
  11. Mia Törnblom har mycket positivt att komma med men ibland känns hennes svar till andra människor helt galet. Senast på Tv4 då en mor var orolig över sin dotters visits till Baravara i Rättvik. Mia ansåg att det var ok för hon hade flera vänner som varit där?? Är det så Mia arbetar är det skrämmande. Oansvarig av Mia att svara på det viset då jag själv har erfarenhet av Baravara och jag anser att de manipulativt utnyttjar människors tomhet genom gråt, skrik och primal-födas på nytt och även får dem att betala dyrt för detta. Deras filosofi är bl.a från Osho indisk guru den sk rolls royce gurun. Hur kan man som person skriva fleratal böcker om självkänsla och sedan rekommendera Baravara som bryter ner?????Mvh, Anna

    SvaraRadera
  12. Hej Anna! Tack för din kommentar. Min filosofi är att ta vara på det som stärker en, men att undvika sånt som inte känns bra o passar i ens eget liv. Är förstås medveten om att det som passar den ena inte nödvändigtvis passar den andra. Vi har alla olika behov och olika vägar som ska vandras, så är det bara.

    Gillade Mias "Du äger", det andra vet jag ingenting om och kan inte ta ställning till heller.

    Ha det bra!

    Kram

    SvaraRadera