Du äger!

Läste häromdagen Mia Törnbloms ”Du äger”. Den handlade om självkänsla och hur vi kan jobba med att stärka självkänslan. Vilken fantastisk bok! Den borde alla läsa. Alla. Oavsett om man anser sig ha god självkänsla eller inte.

Det är inte så lätt att sätta fingret på vad självkänsla är. Självkänsla handlar om hur du ser på dig själv. Är du en värdefull och bra typ? Duger du även om du inte är perfekt och även om det skiter sig ibland? Känner du att du kan påverka ditt liv, eller tycker du att det är andra som har kontrollen och du bara måste hänga med? Kan du misslyckas eller skyller du på andra när du misslyckas i arbetet eller i privatlivet? Kan du förlåta dig själv för dina misslyckanden?

Din självkänsla påverkar också hur du beter dig gentemot andra människor. Den påverkar naturligtvis hur du beter dig mot dig själv också, men det drabbar ju enbart dig själv. En person med dålig självkänsla är jobbig att umgås med. Det skriver Mia Törnblom och hon vet vad hon talar om. Hon hörde till de jobbiga tidigare. Tills hon fick självinsikt och kunde börja jobba med sin självkänsla.

En människa med dålig självkänsla behöver ideligen bekräftelse av andra människor. Hon suger i sig av de andras beundran och vill ha mer och mer. Allting kretsar kring henne. På bekostnad av andra. Men det inser hon inte förrän hon nått självinsikt.

Och DET är svårt. Att bli medveten om hur man själv är som människa. Att bli medveten om sina tankar, sina värderingar, sina drömmar, sina mål och hur de påverkar ens beteende. Det är så mycket lättare att se andras fel och brister. Att se sig själv i spegeln, DET är det svåra. För det gör ont. Riktigt ont ibland.

Vet du varför du tycker att chefen är en skitstövel? Vet du varför du ogillar din granne? Vet du varför du känner att du vill hämnas på någon som gjort dig illa? Har du tänkt på det nån gång? På riktigt?

Tänk på chefen. Är han i dina ögon en looser? Kunde du göra hans jobb bättre än han gör? Vad beror det på att tänker du så här? Är fullt medveten om att det är svårt att vara chef. Supersvårt. Det finns bra chefer och det finns dåliga chefer. Och allt däremellan. Men det är inte det det handlar om. Utan hur DU tänker om din chef.

Tänk på grannen. Är han i dina ögon en uppblåst skrytmåns som haft turen att få ett bra jobb med hög lön, men egentligen inte förtjänar det? Hur kommer det sig att du tänker du så här? Kan det vara för att du gärna själv skulle ha hans jobb? Och om det inte är det, hur kommer det sig då att du tycker att han inte förtjänar sitt jobb? För egentligen, vad har du med det att göra? Hans framgång hotar väl inte din existens? Igen handlar det om dina tankar. Hur du tänker.

Tänk på den du vill hämnas på. Sen tittar du dig själv i spegeln och frågar dig själv vad du har för rätt att tänka sådana tankar. Hämnd hör inte till civiliserade människor. Inte till goda människor iallafall.

Har man god självkänsla har man inte den här sortens tankar. Man tycker inte att chefen är en looser eller att grannen är en uppblåst skrytmåns. Sådant tänker man om man jämför sig med någon annan. Och jämför sig med andra gör man när man känner att man inte duger som den man är. När man har dålig självkänsla.

Sen är det bara att vänta på att självinsikten kommer. För utan den kan man inte få en god självkänsla, tror jag.