Du är så elak

”Du är så elak mot andra. Du styr och ställer och bryr dig egentligen bara om dig själv”.

Aj. Det gjorde ont. Är det sant? Du försöker tänka. Rannsakar dig själv och dina handlingar. Är du elak? Styr du och ställer du, utan att bry dig om någon annan än dig själv? Det är illa. Så får man inte göra.

Så du besluter dig för att ändra på dig. Tar ett steg tillbaka. Väljer att vara tyst istället för att säga din åsikt. Väljer att vara passiv istället för att vara aktiv. Väljer att vara någon annan än den du egentligen är. Det funkar. En tid. Men inte i all evighet.

Istället försöker du sätta ner din energi på sånt som inte skadar andra. ”Ensamhobbyn”. Så att du inte kan göra elakheter eller förstöra. Du går emot din egen personlighet. Det funkar. En kort tid. Men inte hur länge som helst.

Från andra håll kommer det andra signaler. Att du utstrålar omsorg och värme, att andra gärna umgås med dig och vill höra din åsikt. Vad ska du tro på? Det är lite som att stå mellan två hötappar. Du har din egen åsikt om dig själv, men vågar inte tro på den då du ibland får höra annat. Av någon som verkligen borde veta.

Tror att det här kan vara ett ganska vanligt scenario. Att man får negativa signaler om sig själv av någon i sin närhet. Det handlar om makt. Genom att säga negativa saker till sin partner, vän eller vem det nu råkar vara, får den som sände budskapet en känsla av makt. Det är hon eller han som styr. Genom dessa ord förändrar den andre sitt beteende. För vem vill nu vara elak mot andra? Men egentligen handlar det om en sorts hjärntvätt. Och det om något är elakt.

Det handlar alltid om val. Livet alltså. Du väljer vad du säger. Du väljer om du vill förändra dig. Du väljer vad du står ut med. Du väljer om du vill titta dig i spegeln eller inte. Och så länge du inte gör det kan du inte ha en aning om vad som gick snett.

Och sist men inte minst. Budskapet säger egentligen hundra gånger mer om avsändaren än mottagaren. Glöm aldrig det.

Totalt hjärnsläpp

Matematikprov förbryllar mig. Inte själva provet, men fenomenet. Ungdomar som inte har några som helst svårigheter med att räkna kan bli totalt låsta bara för att ordet ”Matematikprov” står på ett papper. Plötsligt är ALLA kunskaper borta. Allt sådant som var självklarheter ända tills pappret med ordet hamnade på bänken framför.

Ordet matematikprov kan föda tankar som: ”Det här klarar jag aldrig”, ”Det kommer att skita sig” osv. Och vips, händer just det. Det skiter sig. Alla kunskaper är borta och totalt hjärnsläpp råder.

Det är knappast ordet matematikprov som suddat ut alla kunskaper. Snarare tankarna och rädslorna ordet väckte.

Skulle ungdomarna istället ha tänkt ”Det ordnar sig” eller ”Jag kan det här och gör mitt bästa”, skulle det vara exakt det som händer. Det skulle inte ha varit ett problem att göra matematikprovet. Inga som helst problem. Uppgifterna skulle inte ha varit lättare, nejdå, men angreppssättet skulle ha varit annorlunda. Ungdomarna skulle inte gett upp förrän de gjort ett ordentligt försök att lösa uppgifterna. Och redan det är en stor skillnad.

Det är inte så lätt att svänga sina negativa tankar så att de blir positiva istället. Men det finns ett knep. Ett så enkelt knep som ord. Säger man sig själv att man kommer att klara något, så kommer hjärnan att tro det. Och det hjärnan tror på fixar den. Och man klarar matematikprovet eller vad det nu handlar om.

Tankens kraft är enorm. Har man tankar som man inte trivs med och som sänker en istället för att lyfta, så kan man ta till ord. Eller egentligen ordbyte. Ordets kraft är minst lika stor som tankens. Det vi säger till oss själva och det vi säger till varandra. Intalar vi oss att vi inte klarar en viss uppgift, så blir det så. Hjärnan och kroppen tror oss i allra högsta grad.

Människor runtomkring oss tror oss också. De tror oss och bekräftar oss, och så är vi inne i den onda cirkeln. Eller goda cirkeln för den delen. Cirkeln kan man ju välja genom att välja ord och tankar. Positiva eller negativa. Ett rätt enkelt val, när allt kommer omkring.

Så håll huvudet högt, gå med rak rygg genom livet. Tänk positiva tankar och använd positiva ord. Då ordnar allt sig.

Det kostar så lite...

Att gå på kalas kan ibland vålla mig problem. Inte själva kalaset, nej, kalas är alltid roliga, men den där presenten som ska med. På kalas vill man ju ha med sig en present åt födelsedagsbarnet. Många gånger funderar jag som en vansinnig på den där presenten. Det ska helst vara nåt fint och nåt alldeles speciellt. Nåt som förgyller dagen för mottagaren och nåt som ingen annan kommit att tänka på. Sånt kan ge en gråa hår. Det vet jag av erfarenhet. Behöver bara titta i spegeln ;).

Men istället för att stressa med den där presenten har jag börjat fundera på vad jag själv blir glad av. Vad är det jag tycker är fint och alldeles speciellt? Efter en stunds tankearbete, inte många minuter ens, så inser jag att det jag tycker allra mest inte går att paketera in. Det är stört omöjligt. Det jag blir gladast av i hela världen, är inte de fina och genomtänkta presenterna som jag får till jul eller till min födelsedag. Det som gör mig allra gladast är andra människor. När de genom ord visar sin uppskattning eller med en spontan kram visar sin omtanke.

Ord är gratis. Kramar är gratis. Du väljer själv vilka ord du säger till vem. Vänliga ord och kramar kostar ingenting, men är ändå det mest värdefulla du kan ge till någon annan. Alldeles gratis, men kan förändra världen eller åtminstone dagen, för den som får dem.

Idag fick jag ett helt fantastiskt sms, som gjorde mig så glad att jag trodde jag skulle spricka. Det var vänliga, raka ord och det var den här dagens höjdpunkt!