söndag 14 februari 2010

Två par skidor

Jag har två par skidor. Ett par med helt otroligt fäste men superdåligt glid. Med det skidparet tar jag mig lätt uppför backarna, men i nedförsbackarna är det precis tvärtom. Jag får staka på som bara den för att ens komma ner. Vilket kan kännas otroligt irriterande. Det här skidparet tar sin uppgift på allvar, så känns det åtminstone. De sviker mig inte i uppförsbackarna, men har svårt att ”släppa loss” i nerförsluten.

Det andra skidparet har bra glid men ett nästan obefintligt fäste. Med dem kämpar jag, sliter som ett djur för att komma uppför backarna, men i nerförsbackarna bara njuter jag. Det går liksom av sig självt och det enda jag behöver göra är att hänga med. De här skidorna känns på något sätt mera livfulla. De tar mig uppför backarna, men visst är det halt (åt fel håll sas). Men i nerförsbackarna funkar de som de ska.

När jag kämpade där i uppförsbacken med mina bakhala skidor började jag tänka. Tänkte på det där med att nå sina mål. Personliga mål, mål i arbetet, eller vilka mål som helst. För att nå sina mål måste man ofta kämpa. Visst, helt naturligt. Men har du tänkt på hur din inställning påverkar dig när du väl nått målet?

När du kämpat som en tok, satsat hårt och gjort ALLT du kunnat för att fixa den perfekta middagen eller vad det nu kan vara, kan du då släppa loss och verkligen njuta av det du åstadkommit? Det är inte så lätt alla gånger. Man kan vara så fokuserad på uppgiften och på att utföra den på rätt sätt, att man liksom fastnar i det. Likadant som med mina skidor. De med fästet, ni minns. De kan inte släppa taget fastän nått målet, att ta mig uppför backen. De tar sin uppgift med för stort allvar, helt enkelt.

Det är inte lätt alla gånger att hitta en balans när det gäller mål man ska nå. Och vissa mål är ju viktigare än andra helt enkelt, så är det bara. Men när du kämpar, se till att ha roligt på vägen till målet, så kan du njuta av din ”seger” på riktigt sen när du väl nått den. För det är du värd!

Och när det gäller mina skidor, så behöver de ju bara vallas om. Så enkelt är det när det gäller skidor ;)

4 kommentarer:

  1. Du är klok. Jag måste tänka rejält nu, när jag läser. Funderar på mig själv (du sätter ju jämt igång mig så) och mina skidor. Tror jag har rätt roligt, märkligt nog, när jag kommer fram. Skrattar t.o.m. under turen oftast (jag vet, inte under alla turer), men jag forcerar inte de största backarna... Trots att det kanske är på toppen av det högsta berget som drömmålet är. Får fundera lite nu och återkomma med fler tankar här sen.
    Kram min vän!

    SvaraRadera
  2. Har du tänkt på att skriva en bok?
    Jag tror det börjar bli dags :)
    Så intressant läsning och så mycket klokheter!
    kram

    SvaraRadera
  3. Tack för kommentarerna! Så glad jag blir av dem :)
    Lisbet: Tjaa. Ska tänka ett tag :)

    Kramar till er båda!

    SvaraRadera