lördag 5 december 2009

Heminredning

Det där med heminredning är ett intressant fenomen. Det finns många som har en helt klar bild över hur deras hem ska se ut. Andra har mindre klara bilder, de söker kanske inspiration i någon heminredningstidning eller ute på nätet. Någon kanske tar hjälp av ett inredningsproffs. Vissa verkar inte alls bry sig. De bara bor. Men jag tror ändå att de allra flesta vill sätta sin egen prägel på sitt hem. Det ska synas vem som bor i det här hemmet. Och den som bor vill ju trivas i sitt hem. Trivs gör man, om man känner att det här är mitt hem, här får jag vara den jag är och här kan jag påverka hur det ser ut, inte sant?

Undrar om människor är lika medvetna om att de kan inreda sina liv också? Att man kan ställa det så som man själv vill ha det? Man kan i det här fallet också ta hjälp av andra, lyssna till andras goda råd. Man kan läsa böcker. Men när det kommer till kritan är det man själv som har huvudansvaret. Man ska själv bestämma hur man vill ha det. Man ska göra de där valen. Själv, eller tillsammans med någon annan. Men det största ansvaret för sitt liv, har bara man själv.

Oberoende av hur man inreder sitt hem, blir det alltid förändringar. Det blir aldrig precis som man tänkte sig först. Vare sig man tagit tips ur en inredningstidning, fått hjälp av ett proffs eller om man tänkt själv.

Man märker ganska snart vad som fungerar och vad som inte gör det. Det är inte alla gånger så praktiskt att ha vita kuddar i soffan. Speciellt inte om man har barn som ibland verkar tro att det är okej att torka sin kladdiga mun i fodralen. Eller en hund som är hemmets prins och anser sig vara berättigad att sitta på den vita dynan i soffan. Då får man tvätta. Ofta. Annars hålls det inte rent och fint. Eller så får man ändra lite grann. Kanske byta kuddfodral. Eller slänga ut hela eländet. Eller bara acceptera att den vita kudden fått fläckar. Men pointen är att det sällan blir precis som man tänkt. Inget fel i det, så är det ju bara.

Likadant är det med livet. Det blir sällan exakt så som man tänkte till en början. Man kan hamna i situationer då allt känns hopplöst, övermäktigt. Man kan hamna i en relation som gör slut på ens livslust. Då måste man tänka igenom hur man vill ha det. Ibland räcker det med små förändringar, ibland måste förändringarna vara större.

Ramarna för livet har man ju. Precis som hemmet har väggar. Alla har dock lite olika förutsättningar. Men alla har ett liv. Ett helt eget liv. Som man får inreda som man vill. Bor du ensam, kan du inreda helt i din egen stil. Bor du med någon, får du kompromissa, ta hänsyn. Så enkelt, men så svårt ibland.

Små förändringar i livet kan göra en stor skillnad. Att sluta röka. Eller att börja cykla till jobbet istället för att bila. Små förändringar som höjer livskvaliteten avsevärt. Det är som att byta färg på kuddfodralen i soffan. Plötsligt ser hela rummet annorlunda ut. Pga. två kuddfodral. Fascinerande, det måste väl ändå medges?

3 kommentarer:

  1. Hej Sis!
    Du är bra på att beskriva och jämföra människans inre liv med hennes yttre handlingsrum. Att välja väg återkommer i alla situationer. Sånt är livet.:)

    Självständighetskram

    SvaraRadera
  2. Så är det.. tyvärr glömmer man bort det lite emellanåt. Men man kan påverka, det kan man.

    Kram tillbaka

    SvaraRadera
  3. Tittar in för att önska dej en fortsatt bra vecka!
    kram från mej

    SvaraRadera