Städa, städa varje fredag

Har granskat mitt städande ur flugperspektiv. Satt mentalt, tryggt där uppe på lampan och tittade på mig själv när jag städade. Det är verkligen ett enda virrvarr. Skulle man göra en karta över hur jag vandrar i huset när jag städar skulle man få en kolossalt intressant bild.

Börjar först med köksbänken. Plockar undan disk och torkar av bänken. Hittar några legoklossar. Tar legoklossarna och för dem i legolådan på vindsvåningen. Plockar ihop mera lego som ligger utspritt på golvet. Hittar en smutsig strumpa. Lägger mig på mage och försöker se om jag skulle hitta den andra strumpan. Där, längst in under sängen. Hittar också en bordskniv och tydliga spår efter någon som länsat en spargris. Spargrisen ligger också där under sängen. Upp med den på hyllan. Med de smutsiga strumporna och bordskniven i handen beger jag mig nerför trappan igen. Kniven sätts i diskmaskinen och strumporna i tvättkorgen. Oj, tvättkorgen är visst full. Fyller en tvättmaskin. Hittar några leksaker bredvid tvättkorgen. Sätter dem i en hög tillsvidare. Skurar handfatet och wc-byttan. Hittar två glas som någon lämnat efter sig efter bastubesök. För glasen till köket, sätter dem i diskmaskinen.

Går hit, går dit. Plockar lite och går vidare. Känner mig som en Duracellkanin. Går från ett ställe till ett annat utan ett tydligt mål och blir inte helt färdig förrän jag går vidare. Värst är mitt städande för Valpen. Han följer ju mig vart jag än går. Det är rätt mycket med det när det är städdags.

Egentligen är det roligt att städa. Eller nåja, det är roligt sen när man städat färdigt. Det doftar fräscht och man känner sig nöjd över att det är klart. Det är ju bara det att jag numera aldrig blir klar med mitt städande. Det har blivit ett evighetsprojekt. Plockar och för saker till sin rätta plats, men blir aldrig helt klar med ett ställe innan jag rusar iväg till nästa. Och när jag kommit igång och känner att nu går det bra, så måste jag avbryta för att det är matdags. Och sen när vi ätit klart får man börja om från början igen. Stånk och stön.

Kanske det nu är bäst för mig att en gång för alla inse att mitt städprojekt inte kan bli färdigt. Men å andra sidan, jag behöver ju inte bli klar. Bara jag nu ”mårar” på lite mellan varven. Och inte är städningen hela världen. Det är ju fredag bara en gång i veckan, och ingen går under fast man glömmer bort varannan fredag heller. Bara man nu ”mårar” på lite mellan varven.