Fleecejackan

Har tillbringat några sköna dagar på sommarstugan. Ute på en nästan öde ö. Då behöver man ta med sig lite grejer. Men vad? Det är den stora frågan.

Ute på öde öar behöver man allt möjligt. Man vet inte hur vädret kommer att bli. Plötsligt kan vinden vända och man får vänta några dagar med att åka hem. Det kan vara kallt, soligt, blåsigt, tråkigt, varmt och precis hur som helst. Och exakt hur det kommer att bli kan man aldrig veta på förhand. Så är det bara. Så det gäller att förbereda, tänka efter och ta med sig det man tror sig behöva. Tror, för säkert kan man ju aldrig veta.

Sen när man är där ute på den nästan öde ön, så får man klara sig med det man lyckats plocka med. Det kan hända att man märker att något fattas och då får man försöka klura ut en annan lösning. Och egentligen är det ju så att man klarar sig med mycket mindre än man tror.

Man kan inte helt gardera sig för vad livet kommer med heeler. Föräldrarna ger en färdkost, uppfostrar, ger goda råd. Sen får man försöka klara sig med de kunskaper och förutsättningar man har när man själv skall leva sitt liv. Det är ingen lätt match alla gånger. Men oftast går det bra. Det gäller bara att försöka kompromissa, hitta nya lösningar, tänka efter vad som är viktigt och vad som kommer att fungera bäst. Och sist men inte minst, att lära sig av sina misstag och inte göra om dem.

Och jag kommer definitivt att komma ihåg att ta med fleecejackan nästa gång när jag skall till den nästan öde ön.

Om möjligt, gör en u-sväng

De finns i var och varannan bil nu. Navigatorerna. En liten behändig manick, inte stor alls och inte svår att använda. Man prickar in målet för resan och sen är det bara att lyda instruktioner och köra. ”Kör 400 meter, sväng till vänster”. ”Håll höger fil, sväng till höger”. Praktiskt, behändigt och enkelt.

Personligen har jag lite svårt med navigatörerna. Blir alldeles konfys när jag hör instruktionerna. Ska jag svänga NU eller NÄR menar tanten egentligen? Och hur långt är 200 meter? Fattar ingenting. Blir nervös och alldeles virrig i skallen. Så jag printar ut kartor och beskrivningar som jag får läsa i förväg. Det funkar det också. Men många jag känner tycker att navigatorer är bra. Prima grejer.

Med en navigator hittar man målet utan att ens ha studerat en karta. Det är bara att lyssna. Och gasa. Och göra en u-sväng när navigatorn säger så. Kör man fel räknar navigatorn fort om rutten och ger nya instruktioner, oftast utan att man ens lägger märke till att en ruttförändring skett. Navigatorn varnar också för alla hastighetskameror som finns längs vägarna. Bara att lätta på gasfoten när mackapären piper till. Inte illa.

Ibland hör man ändå på favoritradiokanalen att någon bilist kör emot trafiken på motorvägen. Undrar hur många gånger det är just en navigator som orsakat det? Bilisten följer tantens instruktioner till punkt och pricka och har kanske rentav slutat tänka själv? Kanske bilisten inte heller tar så stor notis över den övriga trafiken utan kör bara enligt tantens instruktioner. Det är ju så lätt när någon annan säger hur man ska göra. Ansvaret är liksom lagt på någon annan. Tom. fast instruktionerna kommer ur en liten svart mackapär som är ansluten till cigarettuttaget i bilen.

För visst finns det många människor som vill säga hur andra ska göra. Det är inte bara navigatorerna som är funtade så. Tycker egentligen inte att det är illa att få råd av andra, de ger sina råd i bästa välmening, det är jag alldeles övertygad om, men man bör noga tänka efter om rådet passar i ens eget liv och på ens egen resa. Annars kanske man hittar sig själv körandes mot trafiken på motorvägen. Och sånt vill man ju helst inte vara med om.

Instruktionsboken del 2

Känner att jag vill förtydliga det förra inlägget lite, det kan nämligen missförstås (stort tack till den som försett mig med ärliga och uppriktiga vänner!).

Jag är på inget vis emot böcker som handlar om hur man ska tackla svårigheter i livet, tvärtom. Tror att man mår bra av att ibland läsa sk. självhjälpsböcker, men jag tror inte att "sanningen" finns helt och hållet i dem. Det kan omöjligt finnas en bok som säger precis hur du ska leva. Däremot kan du bilda dig själv en alldeles egen uppfattning genom att läsa bra böcker och diskutera med kloka människor. De bästa råden för ditt liv, finns hos dig själv. Men ibland kan det behövas en bra bok eller ett bra bollplank för att hitta dem.