Fleecejackan

Har tillbringat några sköna dagar på sommarstugan. Ute på en nästan öde ö. Då behöver man ta med sig lite grejer. Men vad? Det är den stora frågan.

Ute på öde öar behöver man allt möjligt. Man vet inte hur vädret kommer att bli. Plötsligt kan vinden vända och man får vänta några dagar med att åka hem. Det kan vara kallt, soligt, blåsigt, tråkigt, varmt och precis hur som helst. Och exakt hur det kommer att bli kan man aldrig veta på förhand. Så är det bara. Så det gäller att förbereda, tänka efter och ta med sig det man tror sig behöva. Tror, för säkert kan man ju aldrig veta.

Sen när man är där ute på den nästan öde ön, så får man klara sig med det man lyckats plocka med. Det kan hända att man märker att något fattas och då får man försöka klura ut en annan lösning. Och egentligen är det ju så att man klarar sig med mycket mindre än man tror.

Man kan inte helt gardera sig för vad livet kommer med heeler. Föräldrarna ger en färdkost, uppfostrar, ger goda råd. Sen får man försöka klara sig med de kunskaper och förutsättningar man har när man själv skall leva sitt liv. Det är ingen lätt match alla gånger. Men oftast går det bra. Det gäller bara att försöka kompromissa, hitta nya lösningar, tänka efter vad som är viktigt och vad som kommer att fungera bäst. Och sist men inte minst, att lära sig av sina misstag och inte göra om dem.

Och jag kommer definitivt att komma ihåg att ta med fleecejackan nästa gång när jag skall till den nästan öde ön.