måndag 16 augusti 2010

Vart tar tiden vägen?

Det är konstigt med tid. Minuter, sekunder, dagar, veckor, månader och år. Ibland sniglar tiden sig fram. Man väntar och väntar. Ingenting händer. Sekundvisaren segar sig framåt och banne mig om den inte tar små steg bakåt också när man inte ser det. Andra gånger bara rusar tiden fram. Man har knappt hunnit andas en gång och så har tre timmar gått. Ett helskumt fenomen egentligen.

Värst är det att vänta. Då går tiden sjukt långsamt. Man tittar på klockan stup i kvarten bara för att konstatera att det gått en minut sen man tittat sist.
Men ännu värre är det att vänta på någonting som man inte riktigt vet vad är. Hur ska man då kunna veta hur länge man ska vänta och när väntan är över?

För tio veckor sedan fick jag sommarlov. Det kändes som en jättelång tid och var helt omöjligt att överblicka. Idag är det sista dagen av de där tio veckorna och jag kan inte förstå vart tiden tog vägen. Men inte gör det något. En finfin sommar har det varit iallafall!

4 kommentarer:

  1. Sis,
    tid är intressant, för den lär ju egentligen inte finnas. Den är någonting som vi människor har lagt oss till med av praktiska skäl. Förstås.:D
    Märkligt är det att fastän man gör precis samma saker varje dag under lika lång tid, så kan den plöstligt bara flyga iväg och inte räcka till. Guuud, vad den här dagen går fort...eller också tvärtom...tar den aldrig slut?

    Du har rätt; att vänta på någonting som man inte vet vad är, är nog den värsta väntan, men det handlar om annat än om tid eller hur? Mycket handlar om förväntningar, om förändringar, om så mycket annat, men egentligen inte om tid. Det är där man skall vara tålmodig, låta livet ha sin gång att visa vad som komma skall, våga ha tillit till att det blir bäst som sker vad som än sker:D.

    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Jess Karin, tiden är relativ :)
    Och tack för dina ord, precis vad jag behövde höra!

    KRAMAR

    SvaraRadera
  3. Härliga klokord från er bägge!
    Hoppas du fick en mjukstart!!
    KRAM!

    SvaraRadera
  4. Fick en alldeles härlig start. Det började med kramkalas, kan det bli bättre än så?
    Och här kommer en stor kram till dig!

    SvaraRadera