En ny början!

Den har smugit ett tag på mig nu. Känslan. En sorts föraning om att sommaren snart är slut. Nätterna har blivit kortare igen. Daggen lägger sig i gräset på kvällen. Det doftar lite annorlunda. Men jag har blundat. Valt att inte se. Valt att hålla fast i det allra sista av sommaren. Tagit fast alla guldkorn som kommit i min väg. Och det finns faktiskt en hel del sådana ännu här på slutrakan :)

Men man kan inte blunda hur länge som helst. Det är bara att inse fakta. Sommaren tar slut. Hösten tar vid. Arbetet väntar och jag väntar på det.

Att sommaren tar slut betyder ju bara att hösten börjar. En ny början. Det är inte alls illa. Mycket värre kunde det vara faktiskt.

En stor kram till er alla som delat min sommar med mig och gjort den till en sommar jag aldrig glömmer. Inte ens när jag är hundra år!