Jag skriver mycket om val. Att man själv får välja hur man har det. Att man själv får välja hur man ”tar det”, alltså hur man förhåller sig till sitt liv. Att livet går ut på val. Det är min filosofi.
Men vissa saker kan vi inte välja. Vi kan t.ex. inte välja våra släktingar. De kommer liksom på ”köpet”. Vissa har tur, de är födda i familjer som ”passar”. Där får de förståelse för hurudana de är, där får de vara som de är. Och det bästa av allt, de gillas för att de är just sådana som de är.
Andra igen föds i familjer där de känner ett utanförskap. De passar inte in helt enkelt. Allt de säger och gör är fel, helt enkelt. Och då är det inte så enkelt längre.
När man blir äldre ”får” man nya släktingar. Partnerns släktingar. Syskonens partners och deras släktingar. Barnens flick- och pojkvänner osv, ni vet. Människor som kan berika ens liv, men det kan också gå tvärtom. Det kan bli knepigt i relationerna med de nya människorna, som man dessutom måste umgås med ibland. Och det får man finna sig i bara. Så är det för oss alla. Det är lite komplicerat att vara människa.
Sina släktingar kan man inte välja. Men jag tycker att man ska välja att vara glad för de släktingar man tycker om.
Däremot kan man välja sina vänner. Och då ska man göra det med omsorg. För hellre en kniv i ryggen av en släkting man inte valt, än en kniv i ryggen av en vän man valt.
Fascinerande egentligen - varje människas liv är ett spindelnät av valmöjligheter. Vilken tur att du valde att bli bekant med mig!
SvaraRaderaEn vän
Sis!
SvaraRaderaNär man möter människor på livets stig så sympatiserar man mera med endel av dem än med andra. Jag tror att vänskapskänslan måste vara ömsesidig, strömmande från båda håll, inte någonting som enbart den ena väljer. Upplever man att man får knivar i ryggen av en "vald" vän, så kanske det till syvende och sist inte är en vän ändå eller ens har varit en vän. Men en vän kan ju också vara den som är uppriktig och själv upplever att den säger sanningen,kanske till och med i bästa välmening, (vem som nu vet vad sanning är:) allting är ju relativt, eller hur?). Och sanningen kan vara svår att bära, att ta emot för mottagaren. Mottagaren kanske inte upplever det som sin sanning. Det är knepigt det där.
Överallt hittar man en spegling av sig själv också:). Någonting att tampas med finns i de flesta lägen på vägen mot självinsikt. Jag tror att det är viktigt att acceptera att vi har olika utgångslägen, utvecklingsfaser eller vad man vill kalla det; jag tror att det är lika viktigt att förlåta både sig själv och den s.k. "kniven i ryggen´-vännen", jag tror att det är viktigt att inte bli bitter och känna sig förfördelad (vilket är lätt hänt). Jag tror att det är viktigt att vandra vidare i vardagen en erfarenhet rikare igen. Tacksam för vad man har lärt sig.
Kram
Karin, en vän på strandkanten
Längtade faktiskt efter ett litet klokt inlägg från dig… Valen i livet… Tror jag tillhör de som tar hand om det som kommer i min väg… gäller både människor och ting, vilket i sin tur leder till inte alltid fantastiska händelser… Borde säkert ibland välja mer aktivt. Du har så rätt om det här med familjer kontra vänner. Och när man inser att det är valbart hur man umgås blir saker lättare. Blod behöver inte i alla lägen vara tjockare än vatten. Vänner som vi valt och som valt oss, det är starkt. Sköt om dig!
SvaraRaderaKnivar i ryggen av vänner??? Vad pratar du om? Det är inga vänner. Vänner ger inga knivar i rygge, det är därför de är vänner. Du väljer inga vänner, någondera så finns de där eller så inte. Du pratar om ytliga bekanta!
SvaraRaderaAnonym 1: Är hjärteglad över alla mina vänner, kanske vi träffas över en tekopp snart?
SvaraRaderaKarin: Jadå, vi ska vara tacksamma för allt det vi lärt oss. Speciellt det vi lärt oss om oss själva. Kanske det snart skulle vara dags för en tekopp för oss också? :)
Regnnatt: Mitt i prick! Te? :)
Anonym 2: En riktig vän är en person som vill dig bara väl. Inga knivar, svek eller hårda ord. Men jag tror tyvärr inte jag är den enda som blivit sviken av någon som jag räknat som min vän.
Kram till er alla!
Som du vet Sis! Du är alltid välkommen till oss och te har vi i alla möjliga former, likaså koppar att dricka det ur:). Nog blir det någon gång igen, helt säkert!
SvaraRaderaJag går mycket efter energi. Den som ger dålig energi behöver man ju inte umgås med varje dag, eller hur? Släkting eller inte, det gör det samma, för mej i alla fall.
SvaraRaderaDu ger mej positiv energi! :)