Det är aldrig fel att odla potatis

Om det är någonting jag kommer att minnas min moffa för, så är det hans potatisar. Potatisodling var hans stora intresse och alla vi släktingar fick vår beskärda del av både potatisodlingssnack och själva potatisarna. Medan han ännu levde och orkade odla potatisar, ringde han regelbundet och frågade en sak; ”Har du potatis så att du klarar dig?”. Det var hans sätt att visa sin omsorg.

Moffa odlade sina potatisar på sin lilla täppa vid sommarstugan i många år. Under rätt primitiva förhållanden, utan fina jordbruksmaskiner. Han klarade sig långt med sina nävar, sin hacka, sin gamla traktor och sin jordfräs, som var ett rätt sent inslag i hans maskinpark. Den där potatisen han odlade mättade många magar i många vintrar.

Egentligen är det inte så invecklat att odla potatis. Man behöver en liten täppa, inte ens jord alla gånger. Det går nämligen att odla potatis i gammal vass också, det är en prövad sak. Men nåja, normalt håller man sig väl till jord. Man behöver också tålamod och en potatis. Vill man skörda mycket potatis på hösten, behöver man några fler potatisar.

Ganska lustigt det där med potatis förresten. Tänk att man kan få många fina potatisar av en enda skruttig liten en. Det är magi på riktigt!

Så här är det med vänskap också. Är man vänlig och glad mot andra så får man skörda i form av vänskap. Delar man med sig av leenden och positiva ord, så kommer de i retur. Garanterat. Det är lika som med potatisen. Det du sår får du mera av.

Sen kan man förstås fundera på fortsättningen. Hur förvarar man potatis så att den står sig över hela vintern? Man kan inte bara lämna den i en påse någonstans och tro att den klarar sig och att den finns där när man behöver den. Det krävs rätt temperatur och rätt fuktighet. Potatisen ska vårdas helt enkelt.

Och hur vårdar man en vänskap så att den står sig över en hel livstid? Det är inte lätt, men nog lättare än att få en säck potatis att klara sig över vinter. I vänskapsrelationer är ju båda aktiva till skillnad mot den passiva potatissäcken. Det handlar om att ge och ta. Och att vattna med kaffeskvättar med jämna mellanrum.

Så vänlighet och skörda vänskap. Så enkelt.