Igår kväll fick jag leva ut min aggressiva sida. Visste inte ens att jag hade en sån, men tydligen visste jag fel. Mitt trygga vanliga jumppa-pass var inhiberat så jag beslöt att hoppa på "Bodycombat" istället. Sagt och gjort, det var bara att köra hårt då. Och att se van ut.
Jag kom i god tid för att få bästa platsen. Längst bak i hörnet, ni vet. På behörigt avstånd från spegeln och allas forskande blickar. Satte mig ner och betraktade de andra som droppade in vartefter. Konstaterade ganska fort att det inte finns nån typisk "bodycombattare", alla kategorier var representerade. Där fanns de tuffa tjejerna med de rätta kläderna, där fanns de snälla flickorna med den milda looken. Där fanns de muskulösa, där fanns de spinkiga och där fanns jag. Längst bak med de två männen som vågat sig på passet.
Själva passet var svettigt. Det var fart på från början till slut. Först tänkte jag att åh nej, det här är verkligen inte min grej. Jag är inte van med att tänka så aggressivt och att drämma iväg låtsade smällar till höger och vänster, men vartefter tiden gick blev jag mer och mer taggad. Till slut var det riktigt roligt. Och jag fixade mitt mål, att få en ordentlig endorfinkick :)
När alla combattanter och -farbröder sen gick ut ur salen, fanns det inte längre olika kategorier av människor. Vi hörde alla till samma kategori: "Svettig och nöjd". Precis så som det ska vara efter ett riktigt bra jumppa-pass!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar